Gamification

LibraryFileContentPortlet

Autism och ADHD i gymnasiet

Samtalsstöd

Det här extramaterialet kan vara ett stöd för dig när du vill prata med en elev om vad hen behöver för att lyckas i gymnasiet. Vi har skapat tre formulär som kan fungera som utgångspunkt och tankestöd i samtalet:
Ladda ned formulären genom att klicka på länkarna ovan. Skriv ut dem till mötet med eleven.

Checklista för enskilt samtal med elev

Du som lärare:

  • väljer ett lämpligt tillfälle
  • väljer en lämplig plats
  • ger eleven tid att svara
  • är inte ifrågasättande eller anklagande
  • säger som det är utan att linda in saker
  • behåller ditt lugn
  • använder visuellt stöd
  • låter eleven ge sin version
  • låter eleven komma med förslag på lösningar.
 

Att tänka på innan och i början av samtalet:

  • Välj ett avskilt rum och ta bort eventuella störande stimuli.
  • Ha papper och varsin penna till hands.
  • Sätt er bredvid varandra eller i hörnet av ett bord, då fokuserar ni inte på varandras ansikten utan på materialet framför er. (Om eleven är vänsterhänt, låt hen sitta på din vänstra sida – då du ser lättare vad hen fyller i.)
  • En del elever är känsliga för lukter så ha gärna några minttabletter till hands.
  • Fråga om eleven vill ha något att dricka.
  • Inled med att säga: ”Vi vill att skolan ska bli så bra som möjligt för dig, är det okej att vi ställer några frågor?”.
  • Fråga om det är okej att du antecknar.

Bemöta – inte bedöma

Använd din fingertoppskänsla: Klarar eleven att läsa? Multiplicera? Hålla fokus? Känner du minsta tveksamhet, läs eller räkna själv så att eleven slipper ”tappa masken”. Verkar eleven tappa fokus, fråga om ni ska ta en paus, eleven kanske behöver röra på sig eller återhämta sig på annat sätt.
I det här samtalet är det mycket viktigt att bemöta, inte bedöma. Var lyhörd och anpassa ditt sätt att kommunicera till elevens förutsättningar och behov. Vissa elever gillar skämt och ett snabbt tempo, andra vill att man är fåordig och mer långsam. En del tycker om att man utmanar dem mentalt, andra behöver få många begrepp förklarade för sig. I boken Autism och adhd i gymnasiet ger vi fler konkreta råd kring hur du som lärare kan kommunicera på ett sätt som visar att du bryr dig, vill väl och månar om relationen.


Formulär 1. Vad motiverar dig? 

Börja med att förklara formuläret – berätta att det går ut på att eleven ska fylla i vad hen gillar och själv tycker/känner. Be eleven att i den vänstra kolumnen skriva de ämnen som hen läser just nu. Förklara också att eleven ska försöka ”tänka bort” den lärare hen har i respektive ämne och fokusera på själva ämnet.
Börja med det första ämnet och låt eleven välja en siffra som överensstämmer med elevens känsla. Eftersom formuläret är lätt att förstå och positivt i sin framtoning brukar det inte vara så svårt för eleven att komma igång. Om eleven verkar osäker, hjälp hen att komma igång, men ha i åtanke att eleven helst ska fylla i kolumnerna själv, det är ju elevens åsikter du vill fånga in.
När de två kolumnerna är ifyllda räknar du och eleven ihop siffrorna för de olika ämnena och skriver svaret i kolumnen längst till höger. Den här delen är lite svårare för elever som inte kan multiplikationstabellen. Vissa elever som tvekar att fatta pennan för att räkna gör det för att de vet att de inte kan. Om du anar att det förhåller sig så, skriv svaren själv så att eleven slipper känna sig bedömd eller bortgjord. Kom ihåg att det här samtalet inte går ut på att eleven ska visa vad hen kan!
Många elever med nedsatta funktionsförmågor fyller i väldigt låga siffror. Trots att man uppmanar dem att fylla i en siffra mellan ett och tio skriver många noll. Ofta ger de några ämnen höga ”betyg”. Det är bra, för då har man något att bygga på fortsättningsvis.
Är det sammanlagda betyget över 16 (det vill säga minst 4 x 4) för ett ämne kan det betraktas som ”godtagbart”, och är förhoppningsvis något ni kan ta fasta på framöver. Många elever sätter samma siffra i båda kolumnerna. De gillar helt enkelt det de känner sig bra på, och vice versa. Om eleven systematiskt ger låga poäng på ”är bra på” men höga på ”gillar” kan orsaken vara bristande självkänsla. Det är sällan som en elev tycker sig vara bra på ett ämne men inte gillar det.
När det första formuläret är ifyllt kan du kommentera något som sticker ut, eller något som du känner att du vill ha extra upplysningar om, men annars går ni vidare till formulär två.


Formulär 2. Hur lär du dig på bästa sätt?

Detta formulär följer samma logik som det första. Eleven vet nu vad som gäller och det brukar inte bli några frågor om det. Ibland behöver någon punkt förtydligas, men det händer ganska sällan. Om eleven ser tveksam ut, fråga: ”Okej, undrar du vad det betyder?”. Om eleven svarar ”ja” –förtydliga. Eftersom elever med nedsatta funktionsförmågor ofta har svårigheter med koncentration och ork – uppehåll er inte för länge med formulär två. Sammanfatta det och gå vidare till formulär nummer tre.


Formulär 3. Hur behöver du ha det för att må bra?

Nu är eleven varm i kläderna och vet vad som förväntas. De allra flesta elever gillar att få prata om vad de tycker om och är bra på, och förhoppningsvis har inget i samtalet hittills har varit jobbigt. Eleven kan nu vara mer öppen för att börja fundera på saker som kan upplevas som svåra (eller omöjliga) i skolan. Den första frågan i det tredje formuläret handlar om ljud, och den är ofta lätt att svara på eftersom ”det jobbiga” ligger utanför eleven – det har med miljön att göra, inte med hur eleven själv fungerar. Sådana frågor kommer först lite längre ned i formuläret. Med det här formuläret kan eleven få ”aha-upplevelser” – frågorna sätter ord på känslor som eleven har haft men ännu inte omsatt i tankar.

När något behöver förtydligas

När alla tre formulär är ifyllda kan det finnas ett behov av att byta några ord om några av svaren. U-T-U (Utforska – Tillför information – Utforska) är en särskilt användbar teknik som används vid så kallade motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) för att tydliggöra vad båda parter menar och för att ge sammanhangsförståelse och nya perspektiv. I boken Autism och adhd i gymnasiet beskriver vi tekniken närmare.

Exempel: 
Läraren: ”Jag ser att du har fyllt i att du tycker det är lätt att arbeta utan att få feedback, är det okej för dig om jag frågar lite mer om det?”
Eleven: ”Jag struntar i feedback för jag kan ändå inte göra det som lärarna ber mig om.”
Läraren: ”Okej, jag tror att jag förstår hur du menar, men hur känns det för dig när ingen uppmärksammar ditt arbete?”
Eleven: ”När jag verkligen försöker så märker folk inte det, det är jobbigt faktiskt.”
Läraren: ”Men feedback handlar om att hjälpa någon att bli bättre, den ska vara en fördel för den som får feedback. Skulle du vilja att lärarna uppmärksammade dina ansträngningar?”
Eleven: ”Ja, det skulle ju vara jättebra.”
Läraren: ”Ska det fortfarande stå att det är lätt att arbeta utan feedback?”
Eleven: ”Nej, jag ändrar mitt svar i formuläret från lätt till svårt.”

Ritprat och andra sätt att visualisera viktiga frågor och resonemang kan vara ett utmärkt komplement i samtalet. Märker du exempelvis att eleven verkar trött/orkeslös så kan du ritprata om det (jämföra storlek på energiburkar, se Autism och adhd i gymnasiet). Behöver eleven reducerat schema kan du ge exempel på hur schemat kan bli om man lyfter bort vissa ämnen.

Att hjälpa eleven finna sin egen inre motivation

Många elever vet inte varför de är i skolan. De saknar riktning och har knappt någon bild alls av vad som ska hända efteråt. Vi kan behöva hjälpa dem att tänka på livet efter gymnasiet genom att prata med dem om vad de vill jobba med och om vad som krävs för att de ska kunna göra det. Genom att hjälpa eleven visualisera målen kan vi skapa förutsättningar för eleven att finna sin egen inre motivation.
Ritprat är en fantastisk teknik för att samtala om framtiden. I boken Autism och adhd i gymnasiet kan du få tips och idéer om ritprat.
För många elever är kartläggningen en bekräftelse, och ger en stark känsla av att äntligen bli förstådd. Bara genom att visa en genuin vilja att förstå vad som skapar problem för eleven i vardagen i skolan, och hitta lösningar på de problemen, kan vi lägga grunden till förändring.
Hur kan resultatet av en kartläggning se ut i praktiken? Se exemplet ”Kim” respektive ”Charlie” nedan.

Resultat av kartläggning – KIM, år 2 på Naturvetenskapsprogrammet


Kims tankar om framtiden

Kim vill bli civilingenjör och läsa Bioteknikprogram eller Kemiprogram på teknisk högskola. Hen vet att det krävs höga betyg för att komma in. Kims äldre syskon har gått på teknisk högskola och Kim är orolig över att inte komma in.

Kims intressen

Kim tycker om att programmera, träna bågskytte, kolla på film och hänga med kompisar. Det är några i klassen som Kim brukar umgås med, oftast hemma hos någon av dem. Kim är med i en bågskytteklubb och deltar i tävlingar runt om i landet.

Så här tycker Kim om ämnena i skolan

I formulär 1 (Vad motiverar dig i skolan?) skattar eleven skolans olika ämnen. ”Jag gillar” (1–10) multipliceras med ”Jag är bra på” (1–10). Summan för ett ämne kan bli 1–100.

Så här tycker Kim om ämnena i skolan:

Engelska 5 x 10 = 50
Idrott och hälsa 5 x 2 = 10
Matematik 8 x 8= 64
Svenska 1 x 2 = 2
Fysik 5 x 2 = 10
Biologi 8 x 8= 15
Kemi 10 x 10 = 100
Samhällskunskap 3 x 1 = 3

Iakttagelser: Kim multiplicerar snabbt och självklart. Av alla ämnen är det bara matematik, biologi och kemi som Kim uppger sig gilla och vara bra på. ”Det är så många delar i svenskan och så lätt att man inte får godkänt, det är bättre att få E än C på en uppgift”, säger Kim. ”När jag skriver mycket klagar man på vad jag gjort, och det ger mig bara problem.” I Kims klass går många högpresterande elever. På högstadiet fick Kim höga betyg i allt, men nu är det annorlunda. ”Alla som går här fick typ toppbetyg i nian” berättar Kim.

Hur Kim lär sig i skolan

I formulär 2 skattar eleven hur hen lär sig på bästa sätt och hur hen bäst kan redovisa sina kunskaper. ”Jag gillar” (1–10) som multipliceras med ”Jag är bra på” (1–10). Summan för ett ämne kan bli 1–100.

Så här svarar Kim på formuläret:

Arbeta ensam 10 x 10 = 100
Hitta information på nätet själv 10 x 10 = 100
Titta på film 10 x 5 = 50
Titta på bilder, kartor och diagram 10 x 10 = 100
Läsa böcker 5 x 5 = 25
Redovisa genom att göra film 2 x 8 = 16
Skriva prov 5 x 5 = 25

Iakttagelser: På 14 punkter (alla redovisas inte ovan) svarar Kim med noll på nio av dem. När det kommer till att redovisa kunskap, exempelvis redovisa inför klassen, räcka upp handen, göra en powerpointpresentation etc., skattar Kim sig lågt. Kim upplever sig vara bra på att arbeta ensam, på att på egen hand söka information på nätet och titta på bilder, kartor och diagram. När det kommer till att redovisa kunskap ser Kim två möjliga vägar: att spela in film eller göra skriftliga prov.

Hur behöver Kim ha det i skolan för att må bra?

I formulär 3 (Hur behöver du ha det för att må bra?) svarar eleven på olika påståenden genom att kryssa tre svarsalternativ ”lätt”, ”svårt” och ”omöjligt”.

Av Kims svar framkommer att hen tycker att det är omöjligt att:

  • ringa eller sms:a om hen blir försenad
  • tala inför en grupp
  • avgöra när ett arbete är klart
  • stå ut med att från början inte förstå alla delar i en arbetsuppgift
  • kunna planera en arbetsuppgift, det vill säga planera arbetets olika steg i en logisk följd
  • skifta fokus, det vill säga göra flera uppgifter samtidigt
  • se vad som behöver göras.

Iakttagelser: På alla andra frågor kryssar Kim i ”lätt”. Kim tycker alltså att saker är antingen ”lätta” eller ”omöjliga”.

Övrigt som framkommer i samtalet

Kim kan inte äta i matsalen med många andra elever som pratar högt, så Kim äter inte lunch.
Kim förstår inte vad det ska vara bra för att arbeta med andra, alla får ju egna betyg. På labbar kan Kim se att de behöver jobba två och två, för annars räcker ju inte labbplatserna till alla.

Rekommendationer

Dessa rekommendationer grundar sig på kartläggningen som undertecknad gjort med Kim. EHT känner till att Kim har en autismspektrumdiagnos, men utredningen är gammal och varken Kim eller föräldrarna vill att vi på skolan ser den.

Miljö och skoldag

Skolmatsalen fungerar inte alls. Eftersom Kim upplever att det kan vara skönt att vara för sig själv så ska vi inte tvinga in Kim i sociala sammanhang. Med dessa två utgångslägen kan vi erbjuda Kim ett matkort med möjlighet att äta på närliggande restauranger. Mentor kan gå med och visa Kim hur det funkar. Om Kim får i sig lunch kommer hens eftermiddagar bli lättare.
Kim tycker att det är jobbigt med mycket folk hela dagarna. Enkelt förklarat har Kim ”intrycksallergi” och klarar inte mycket ljud, ljus och lukter långa skoldagar, detta påverkar Kims förmåga att fokusera. Kim klarar att sitta i klassrummet vid genomgångar och moment som görs gemensamt. När eleverna jobbar enskilt bör Kim få tillgång till grupprum.

Socialt

Kim trivs bäst med att arbeta enskilt. Kim tycker att det är svårt att vara med många människor samtidigt, men några i taget går bra. Kim säger också att det är skönt att vara för sig själv. Det finns några klasskamrater som Kim trivs med och umgås med på fritiden. Skolpersonalen kan hjälpa till att stärka och upprätthålla dessa goda vänskapsrelationer genom att låta Kim göra laborationer med de hen känner sig trygg med. Alla människor är inte redo för att tvingas in i nya relationer, och för Kim är det troligen viktigare att stärka och upprätthålla de befintliga än att pressas in i nya. Kim jämför sig mycket med andra och vill vara bäst, mentor kan stötta Kim i att se sina egna resultat som framgångar och konstant arbeta med att stärka Kim i att se detta.

Pedagogiskt

Kim vill bli civilingenjör och läsa Bioteknikprogram eller Kemiprogram på teknisk högskola. För att tydligt se vilka betyg som krävs, och resonera om vilka kurser Kim ska satsa mest i, och hur hen ska välja kurser, så behöver hen göra en målbild tillsammans med studie- och yrkesvägledare, denna kan sedan mentor och Kim ha som utgångspunkt när de planerar. Kim behöver sedan tydlig information om vad som krävs i respektive kurs för att nå sitt mål. Om SYV eller mentor i samtal med Kim, och med en titt på resultat från redan avslutade kurser, bedömer det orimligt att Kim ska komma in på dessa civilingenjörsprogram så behöver Kim få stöd i att våga tänka i en annan bana. Det kanske är mer rimligt att Kim studerar ett treårigt ingenjörsprogram med lägre antagningspoäng. Hen kan läsa treårigt program inom elektro eller mekatronik och då finns möjlighet att komplettera med en master sedan om Kim ändå vill bli civilingenjör. Ett sådant resonemang och måländring kan ta tid och det är viktigt att skolans olika professioner samarbetar. Att tillsammans besöka en högskola på en Öppet hus-dag eller träffa en studievägledare på högskolan kan också vara bra för att förtydliga målbilden.
Kim har svårt att arbeta i grupp och redovisa i grupp. Laborationer fungerar i par. Om grupparbeten ska göras, förbered noga och låt Kim vara med i valet av gruppkamrater. Gör inte gruppen för stor, 3–4 deltagare är en bra gruppstorlek. Ge Kims grupp mycket stöd och tydliggör för Kim vad hen ska göra.
Kim har svårigheter att göra flera olika saker samtidigt, och att se vad som ska göras i en uppgift, planera och veta när uppgiften är klar samt att redovisa inför klassen. Det innebär att:
  • Uppgifter som Kim ska göra behöver vara väl förberedda – de ska vara möjliga att klara av på kort tid och uppdelade, så att Kim kan göra en del i taget och sedan bocka av den.
  • Arbetsuppgifterna ska alltid ramas in med svaren på den tydliggörande pedagogikens nyckelfrågor (varför, vad, var, med vem osv.) i lättförståeliga scheman, instruktioner etc.
  • Vid skriftliga prov, ge ut en fråga i taget så att det inte blir övermäktigt för Kim.
  • Om möjligt, låt Kim redovisa sin kunskap genom att göra skriftliga prov.
  • Titta till Kim efter att en uppgift har getts ut och sedan återkommande under lektionspasset, så att Kim får stöd i att komma igång, fortsätta och komma i mål. Kom ihåg att titta in i grupprummet när det är där Kim sitter.

Får Kim det här stödet kommer det att underlätta mycket. Att dela upp uppgifter och göra checklistor tar tid för lärare första gångerna det görs, sedan går det snabbt och smidigt och det blir också roligt när det syns vilken nytta det gör.

Resultat av kartläggning – Charlie, år 2 på Hotell- och turismprogrammet


Charlies tankar om framtiden

Charlie vill jobba i hotellreception och vill att det ska vara på ett fint och lyxigt hotell. Hen vet att det är viktigt att ha goda referenser från sin APL, godkänt i alla kurser och högre betyg i några programgemensamma kurser och inriktningkurser. Charlie har haft hög frånvaro på både lektioner och APL och är nu orolig över att inte orka gå iväg varje dag och klara betyg och APL. I ettan fick Charlie E i svenska men F i matte. Hen ska läsa in matten på lovskola mellan tvåan och trean och är orolig för hur det ska gå.


Charlies intressen

Charlie är intresserad av och duktig på praktiskt arbete som att baka och teckna manga. Hen gillar att spela onlinespel och att vara med sin hund. Charlie gillar följande dataspel: FIFA, Counterstrike och GTA. Hen spelar gärna mot andra, också i lag med personer som hen inte känner.

Så här tycker Charlie om ämnena i skolan

I formulär 1 (Vad motiverar dig?) skattar eleven skolans olika ämnen. ”Jag gillar” (1–10) multipliceras med ”Jag är bra på” (1–10). Summan för ett ämne kan bli 1–100.

Så här tycker Charlie om ämnena i skolan:

Idrott och hälsa 1 x 1 = 1
Historia 1 x 2 = 2
Samhällskunskap 2 x 2 = 4
Engelska 5 x 5 = 25
Konferens & evenemang 10 x 5 = 50
Resmål och resvägar 5 x 5 = 25
Reception 10 x 5 = 50
APL 10 x 5= 50

Iakttagelser: Charlie är ivrig och adderar de två första talen istället för att multiplicera. Hen rättar sig, förstår och gör uppgiften snabbt och effektivt. Samarbetet fungerar väl och hen är fokuserad på uppgiften. Det finns inga ämnen som Charlie själv tycker att hen är mer än medelbra på. Ämnena som hen tycker bäst om är också de där hen är bäst. Det är ämnena som har med hotell att göra som är de mest omtyckta av Charlie. Hen säger att det troligen beror på att de andra ämnena sådana där hen "har dåliga vibbar” sedan grundskolan.

Hur Charlie lär sig i skolan

I formulär 2 skattar eleven hur hen lär sig på bästa sätt och hur hen bäst kan redovisa sina kunskaper: ”Jag gillar” (1–10) som multipliceras med ”Jag är bra på” (1–10). Summan för ett ämne kan bli 1–100.

Så här svarar Kim på formuläret:

Arbeta ensam 5 x 0 = 0
Arbeta 10 x 0 = 0 (med Jonte blir inget gjort)
Titta på film 3 x 3 = 9
Fråga en kamrat 1 x 0 = 0

Iakttagelser: På hela 10 av 14 punkter i formuläret sätter Charlie siffran noll. Undantaget är de fyra punkterna ovan. På de punkter som handlar om att redovisa kunskap skattar Charlie sig själv lågt, han sätter noll på alla sju. Att en elev sätter noll på ”är bra på” på nästan alla punkter i hela formuläret är ovanligt. Det tyder på att Charlie har ett mycket lågt självförtroende vad gäller skolarbete.


Hur behöver Charlie ha det i skolan för att må bra?

I formulär 3 (Hur behöver du ha det för att må bra?) svarar eleven på olika påståenden genom att kryssa tre svarsalternativ ”lätt”, ”svårt” och ”omöjligt”.
Av Charlies svar framkommer det att hen tycker det är omöjligt att:
  • arbeta i miljöer med mycket ljud
  • arbeta i stressiga miljöer
  • komma i tid
  • tala inför en grupp
  • bli avbruten utan att tappa tråden
  • arbeta under tidspress
  • avgöra när ett arbete är klart
  • stå ut med att från början inte förstå alla delar i en arbetsuppgift
  • kunna planera en arbetsuppgift, det vill säga arbetets olika steg i en logisk följd
  • skifta fokus, det vill säga göra flera uppgifter samtidigt
  • se vad som behöver göras
  • arbeta självständigt
  • hålla ordning på viktiga papper.

Charlie tycker att det är svårt att:

  • arbeta i miljöer med många sinnesintryck (ljus, lukter)
  • lämna ifrån sig ett arbete som man inte är nöjd med
  • komma ihåg alla delar i en arbetsuppgift.

Övrigt som framkommer i samtalet

Charlie pressar sig igenom hela skoldagar, och APL-dagar, från 08.00 till 15.30, är för långa. Charlie orkar ofta inte gå till skolan/APL två dagar på raken. På sin APL gillar Charlie att vara, och tycker att det känns roligt och mer meningsfullt för hens framtid, så där fungerar det bättre. ”När jag får stå upp och prata med folk i receptionen funkar jag bra, sitta i klassrum med historia är ju inte direkt samma grej.”

Rekommendationer

Dessa rekommendationer grundar sig på en kartläggning av Charlie och på det gedigna psykologutlåtande som gjordes då Charlie var åtta år. (WISC III och WISC IV, Brown ADD-scale, BRIEF, VMI och Qb-test). I WISC-testningen presterade Charlie som helhet i genomsnittets övre del, men hen var ojämn i de olika delmomenten. I den Perceptuella funktionen (icke-verbal slutledningsförmåga, logiskt tänkande på visuell grund och visuo-spatial perception) hamnade hen klart över genomsnittet. I deltestet Arbetsminne som mäter arbetsminnet men också uppmärksamhet och koncentration hamnade resultatet i genomsnittets nedre del. I utredningen från 2008 uppfyllde Charlie inte kriterierna för en ADHD-diagnos.

Miljö och skoldag

Det är uppenbart att Charlie har perceptionsproblem. Charlie reagerar starkt på stimuli (ljud och lukter) och verkar varken kunna habituera eller filtrera dessa. Denna ”intrycksallergi” gör att Charlie inte kan vistas i skolans miljö länge utan att bli uttröttad. När Charlie är trött är risken överhängande för att hen ”passerar gränsen” och inte längre kan hantera vissa känslor eller situationer, vilket riskerar att leda till problematiska beteenden. När vi pratar om detta säger Charlie att hen brukar gå hem när det känns så, men att när hen var yngre blev det ofta bråk.
Charlie har svårt att vistas i, och ännu svårare att arbeta i, klassrum med mycket ljud, ljus och stress. Charlie behöver ett mer avgränsat sammanhang. Detta gäller också lektioner med mycket ljud, som idrott, och i matsalen och på raster. Hen skulle behöva få stöd med att filtrera bort ljud, exempelvis med hörselkåpor eller genom att lyssna på musik under lektioner. Om Charlie vill kan hen prova tröjor med huva och keps som skärmar av en del ljus- och ljudintryck.

Socialt

Charlie har under många år haft svårt för att få kamrater. I perioder har hen blivit retad och upplevt sig vara mobbad. Charlie har ganska lätt för att försvara en åsikt och ganska svårt för att anpassa sig till majoritetsbeslut. Det tyder på att Charlie kan ha nedsatt mentaliseringsförmåga, det vill säga svårt att förstå andras perspektiv. Det skulle kunna vara en förklaring till svårigheterna med att upprätthålla varaktiga vänskapsrelationer. Detta konfirmeras av resultatet för deltestet Bildarrangemang (WISC III) som bland annat mäter förmåga att förstå sociala situationer. I detta presterar Charlie i genomsnittets nedre del samt i resultatet i BRIEF som visar på brister i förmågan att se den andres perspektiv. För att förstå hur andra kan uppleva, känna och handla i olika situationer behöver pedagoger använda ritprat, sociala berättelser och gemensam problemlösning.
Charlie har en låg självkänsla avseende skolarbetet. Skolan måste hjälpa Charlie att förstå att hen kan lära för livet och att lärare vill att hen ska lyckas. Varje dag behöver skolpersonal tala om för Charlie att ”vi vill att det ska gå bra för dig och vi vill ge dig stöd”.
Charlie behöver sträva mot tydliga mål. Pedagoger och annan skolpersonal behöver ofta påminna Charlie (men utan att tjata) så att hen inte tappar fokus på sina långsiktiga mål.
Charlie verkar gilla att man skojar med hen, med fingertoppskänsla kan det gå att använda humor som avledning när hen är på väg upp i varv. Charlie behöver också andra strategier för att lugna ned sig – att gå ut till ett annat rum, ta en paus och dricka en kopp te eller annat som gör att hen kan slappna av. Personalen behöver kunna arbeta lågaffektivt.

Pedagogiskt

Charlie vill ha godkända betyg i alla ämnen och högre än E i hotell- och turismämnen. Hen måste veta vilka målen är. Det skulle underlätta om Charlie konkret fick veta vad som förväntas för att nå de olika stegen i bedömning.
Charlie har svårt att arbeta i grupp och att redovisa i grupp, så det ska hen slippa.
Charlie är motivationsstyrd och upplever motstånd i de områden eller uppgifter som inte känns roliga eller meningsfulla. För att göra icke egenvalda uppgifter mer intressanta behöver de vara begripliga och hanterbara. Detta innebär att:
  • Lärares genomgångar behöver vara intressanta, de ska tydliggöra för Charlie vad syftet är med att lära sig ett visst moment (praktisk nytta) och hur det kopplas till kunskapskraven.
  • Uppgifter som Charlie ska göra behöver vara väl förberedda.
  • Arbetsuppgifterna ska alltid ramas in med svaren på den tydliggörande pedagogikens nyckelfrågor (varför, vad, var, med vem osv.) i lättförståeliga scheman, instruktioner etc.
  • Arbetsuppgifterna ska vara möjliga att klara av på kort tid, och Charlie ska få möjlighet att arbeta i pass om tio minuter.
  • Charlie ska ha att-göra-listor i de olika ämnena som bockas av vartefter. Om Charlie ska läsa skriven text ska eventuella frågor presenteras på förhand så att Charlie vet vad hen ska leta efter och uppmärksamma i texten.
  • Charlie har svårt att skriva långa texter. Om hen behöver göra det, ge stöd, och dela upp, och se om en text kan användas som bedömning i två kurser, exempelvis en hotellkurs och svenska.
  • Charlie är visuell, det underlättar om hen får använda filmmediet.
  • Att redovisa kunskaper blir lättare för Charlie om hen får berätta för läraren vad hen kan snarare än redovisa i text.
  • Om skriftliga prov ges, ge ut en fråga i taget så att det inte blir övermäktigt.

Dessa anpassningar kan hjälpa Charlie att förstå vad som ska göras, var, hur, när, med vem och vad som ska hända efteråt. Svarar lärarna också på varför uppgifterna ska göras blir skolan mer begriplig. Blir skolan mer begriplig så blir den mer hanterbar, och då kommer den också att bli mer meningsfull. Med små steg kan vi ge Charlie stöd att hitta sin egen motivation för uppgifter som hen kanske annars inte skulle vara motiverad för.
Charlie behöver hjälp med att komma igång och avsluta arbetet (hen är osäker på om hen har gjort ett tillräckligt bra jobb för att lämna in). Samtidigt orkar Charlie inte rätta alltför många grammatiska fel och felstavningar i efterhand. Stör inte Charlie i onödan under arbetet, då tappar hen den röda tråden.